Balearerna del 6 Tillbaka till fastlandet

Vi var på Mallorcas västkust och hade just vinkat hej då till barn och barnbarn som varit på besök. Det började närma sig hemresa även för oss och Andante skulle ligga i Valencia under tiden vi var i Sverige. Vi hade några veckor på oss och började sakta segla västerut.

Guadalest

Värmen började bli påträngande jobbig och då är det skönt att ligga för ankar. Det är bara att hoppa i vattnet för att svalka av sig lite, speciellt innan det är dags att sova. Vattentemperaturen började dock närma sig 30 grader. När vattnet blir så varmt är risken stor för åskväder. Luften i atmosfären tar upp energi från det varma vattnet och risken för squalls, lokala blixt- och regnväder med höga vindhastigheter, ökar. Flera anledningar att rymma fältet alltså. Viktigast var ändå för Anna att få träffa barnbarnet Harald för första gången samt en operation. Det är bäst att hålla ordning på hudförändringar och åtgärda de som inte ser bra ut!

Vi lämnade Cala Bona på Mallorcas östkust och fick en fin segling ner till Platja des Trencs på sydkusten. Milslång, vit sandstrand, turkost hav och hur fint som helst men tyvärr fick vi en rullig natt efter ett vindvrid och beslöt oss därför för att gå vidare till Santa Ponsa, som är mer skyddat.

Härliga dagar på havet! Till Platja des Trencs fick vi fin vind men nästa dag fick vi stötta med motorn. Till slut var vi framme vid inloppet till Santa Ponsa.

Vi kom fram ganska sent, ankrade nära Tindra och blev snabbt inlockade till en pub iland där ett gäng svenska seglarvänner satt bänkade. Så kul att ses igen! Det var fotbollsfinal men vi var trötta (och inte så fotbollsintresserade) så vi återvände till båten för en god natts sömn efter ett par timmar.

Vi blev kvar i Santa Ponsa i nästan en vecka innan vi seglade vidare. Det blev tid för både båtpyssel och utflykter.

Film från Santa Ponsa

En dag i Santa Ponsa med båtpyssel, lagning av vimplar och naturligtvis bad. Tindra låg precis bredvid.

Förra gången vi var i Santa Ponsa hade vi planerat att ta en sightseeingbusstur i Palma men annat hände som gjorde att vi inte kom iväg. Nu var det äntligen dags. Vi tog bussen och åkte först till IKEA, som visade sig ha en välsorterad matavdelning. Därefter tog vi oss tillbaka in till centrum för att åka med en Hop On Hop Off-buss runt i Palma. Vi hade siktet inställt på Castillo de Bellver och en båttillbehörsaffär. Utöver det hann vi med lunch och lite annan shopping. Det blev en bra dag innan vi nöjda och glada återvände till båten.

Palma med katedralen till höger

Castillo de Bellver byggdes på 1300-talet och är den enda cirkulära borgen i Spanien. Den ligger på 112 meters höjd över havet och utsikten över Palmabukten och Palma är just så vacker som namnet gör gällande, bell veer betyder vacker utsikt på katalanska. Slottet har en lång och spännande historia och inrymmer lämpligt nog Palmas historiska museum.

Castillo de Bellver var riktigt intressant med det historiska museet. När vi var där höll man på att rigga för en konsert på innergården. Säkert fantastisk akustik!

Efter en knapp vecka var det dags att segla vidare till Ibiza. Vi fick en kanonsegling med god fart till Portinatx på Ibizas norra kust. Prognosen lovade slör men vi fick bidevind. Det tog 10 timmar och vi ankrade långt in i viken. Efter ett tag insåg vi att det skulle bli betydligt gungigare än förutspått. Enmetersvågor rullade konstant in och vi kunde varken lämna viken eller ta dingen in till det lilla samhället.

Senare reste sig vågorna högre och det kom en molnfront inrullande.

Vi blev fast i två rulliga, sömnlösa nätter innan vi kunde fortsätta till San Antonio de Portmany. Cala Bassa var egentligen vårt förstahandsval men vi behövde handla mat. Vi ankrade utanför marinan och passade på att äta lunch innan vi gick till Lidl. San Antonio domineras helt av brittiska ungdomar som snubblar skrålande fram i minimal klädsel. För första gången träffade vi dessutom på serveringspersonal som såg undrande på oss när vi beställde helt vanlig, spansk måltidsdryck! Vi stannade alltså inte längre än vi var tvungna. Upp med ankaret och ut till Cala Bassa men där var det för rulligt. Vi behövde sova efter nätterna i Portinatx så det var bara att styra tillbaka till den skyddade ankringen i San Antonio.

Nästa dag hade det mojnat och vi gick tidigt till Cala Bassa. Vi fick ett par fina dagar på ankringen. Den här gången tog vi längre dinge- och SUP-utflykter och fick se fina grottor och charmiga Casetas Varaderos, Ibizas traditionella sjöbodar. De har alla en egen slip på vilken man kan dra upp sin Llaüt, fiskebåt, och skydda den samt fiskeutrustning under tak. Det finns ungefär 1 500 fiskebodar utefter Ibizas kuster och många används än idag.

Grotta in- och utifrån. Storleken är imponerande, man ser knappt båten som är på väg in på den första bilden!

Cala Bassas väderbitna sjöbodar och en Llaüt

Cala Bassa blev en av sommarens favoritankringar. Alltid något att titta på och större båtar än vi sett någon annanstans.

Nu var det dags att lämna Balearerna efter knappt 2,5 månader. Vi är väldigt nöjda och imponerande över hur bra det har funkat överallt. Tvärtemot vad vi hört, går det att få plats i marinor som inte är svindyra och när vi ankrat har det varit möjligt att ta sig iland med dingen. Ibland har det till och med funnits dingebryggor. Vi har ankrat i sand och bara sett sjögräspolisen en enda gång.

När vi fick ett bra väderfönster seglade vi västerut mot fastlandet. Vi fick en fin segling och kunde knyta fast oss vid en boj i Cala Sardinera innan det blev mörkt.

I skenet från soluppgången lämnar vi Balearerna och 9 timmar senare ser vi tydligt det spanska fastlandet framför våra välfyllda segel.

Precis som förra gången lyckades vi tyvärr inte undvika att bojen slog mot skrovet och natten blev dessutom rullig. Vi letade i Navily efter en bra ankarvik med våglä, inte helt enkelt att hitta på den spanska östkusten. Nästa morgon lämnade vi tidigt och gick söderut till Cap d'Or, en klippa som ger fin vind- och våglä till ankringen utanför Moraira. Det var en vinstlott och vi blev kvar där över helgen. Det blev många bad eftersom temperaturen höll sig stadigt över 35 grader!

Lata dagar vid Cap d'Or

Måndag lunch vände vi norrut igen. Målet var Denía, som vi blivit rekommenderade att besöka. Vi låg tre nätter i marinan och hann se lite av staden.

Denía, färgglatt men varmt! Bäst var den 200 meter långa tunneln under kastellet, där var det svalt! Den syns på sista bilden

Nu var det dags att ta sig till Valencia. Där skulle Andante få ligga medan vi åkte hem till Sverige men först skulle vi få besök av Agneta och Roger. Så trevligt! De hade hyrt en bil under veckan och hjälpte oss med ärenden som krävde transport. Marinan ligger en god bit utanför stan och det är inte gång- eller cykelavstånd till affärer i augustivärmen.

Vi närmar oss Valencia

Det första vi gjorde var att köpa en air condition. Våra österrikiska båtgrannar hade en och talade "varmt" om den. Vi fick ner temperaturen så att vi orkade göra iordning båten samt att vi kunde sova på nätterna. Helt underbart!

Vi hann med två hela dagar med utflykter under de sex dagarna i Valencia. Först ut var en tur in till centrum. Där besökte vi Oceanografica och vetenskapsmuseet. Fantastiskt fint!

Oceanografica är en väldigt stor park med enorma bassänger. Havslevande djur och fiskar är uppdelade i olika klimatområden i olika delar av parken.

Vetenskapsmuseet i Valencia är verkligen värt att se. Arkitekturen är som tagen ur ett rymdäventyr.

Vår nästa utflykt gick söderut. Agneta visade oss runt i trakterna där hon bodde som barn. Vi besökte Guadalest, Polop de la Marina, Benidorm, Alfaz del Pi, Altea och Calpe. Så kul att få se!