Vinterhamn på Sicilien Del 3: Båtjobb vintern 2025

Efter våra road trips på Sicilien under hösten, var det dags att börja beta av listan med båtjobb. 

Under vintern 2025 hann vi med en hel del båtjobb. Sedan gjorde vi en resa till Sverige för att fira Claes mammas 90-årsdag, gå på dop och träffa vår växande skara barnbarn. Det blir svårare och svårare att hålla sig borta från dem. Tack och lov för Facetime!

Under vår tid i Licata blev det många promenader ut på den gröna pirarmen i olika väderlek. 

Båtjobb

Första jobbet blev att slakta vår Serial Drogue, en typ av nödbroms som kan användas i stormväder. Den består av en massa små koner i segelduk, långa tampar och ett fodral i form av ett stort tygstycke i mesh med remmar för konerna. Eftersom det inte blir några fler oceanseglingar med nuvarande besättning på Andante, hade vi klurat på andra användningsområden för allt material. 

Det blev solskydd av meshen, nya förtöjningstampar och en prototyp till en Flopper Stopper, en rullningsdämpare. Vi hade en del jobb med att sprätta sömmar och flytta koner men det var det värt. Under sommaren 2025 fick vi testat vår nya rullningsdämpare och den funkar. En ankarnatt och med tidig avgång nästa morgon, tog vi upp den ur vattnet på kvällen men fick knata upp på däck mitt i natten och rigga den igen, innan vi fick sova. Även solskyddet funkar perfekt. Bra återbruk, tycker slöjdläraren och ingenjören!

50 meters fint förtöjningsgods, ett bra solskydd och rullningsdämpare. De två nedre bilderna är från Grekland, juli 2025.

Nästa jobb blev att rensa dieseltanken. Som tur är har Andante en stor manlucka på tanken. Det var inte så mycket påväxning som vi hade trott, så det gick ganska lätt och snabbt.

Som tur är har vi inte gjort oss av med alla våra reservdunkar, som vi skaffade inför atlantöverseglinarna. Licata saknar sjömack, så vi fick vänta med att fylla dunkarna till nästa gång vi skulle hyra bil. Däremot fick de fula, gula dunkarna nya kapell eftersom vi ville ha dem kvar på däck.

Vissa jobb känns bättre än andra att få gjorda! Städa ur dieseltanken är ett men också att få klart kapellen till dieseldunkarna. Nu pryder de sin plats på däck.

Listan betades av allteftersom. Vi sydde gästflaggor och solskydd, slipade och lackade nedgångsluckan, bytte expansionskärl och en mängd andra projekt. 

Nytt expansionskärl, ny italiensk gästflagga och en nylackad nedgångslucka. Den undre plexiglasluckan fick en svart ram för att dölja sprickor och rostiga bultar. Fukten som syns på bilden försvann snabbt.

Det riktigt stora arbetet var att byta rutor i sprayhood och sittbrunnstält. Alla kapell behövde dessutom tvättas och impregneras. Sol, salt och Saharasand sliter hårt, framförallt på rutorna. Som tur var fanns det möjlighet att använda marinans konferensrum till kapellverkstad, väldigt skönt! Ofta var vi två, tre besättningar från olika båtar som kom släpande på symaskiner och kapelltyg. Kul att kunna ge varandra tips och feedback. Det var intensivt arbete för oss båda att få allt klart innan vi skulle åka till Sverige på semester. 

Kapelltvätt och -impregnering på vår ponton. Våra gamla kapellrutor gick knappt att se igenom innan bytet. Marinans konferensrum Philip Hall blev kapellverkstad.

Socialt

Vi jobbade förstås inte bara med båten. I marinan händer det grejer hela tiden: BBQ, yoga, pilates m.m., seglar-AW på Blue Sky bar två gånger i veckan och annat kul. Varje dag satt vi vid datorn och tragglade italienska. Vi tycker båda att språk är kul. Anna fick kristallsjuka och känningar i nacken, som av och till gör ont efter en grundstötning för några år sedan. Vi fick tips om en fysioterapeut, Carmelo, i Licata och hans behandlingar var guld värda. Han pratade i princip bara italienska så det blev lite spännande ibland och ledde till en del nya ord i vår italienska vokabulär. 

En dag i början av februari gjorde vi en vandring bland kullarna strax utanför Licata tillsammans med andra seglare. Så vackert! Vi hittade ett rosépepparträd och tog med en liten kvist hem.

På biblioteket håller en grupp Licatakvinnor igång med olika virkprojekt för utsmyckning av staden. Material och beskrivning till aktuellt projekt fanns på plats så det var bara att sätta igång med virknålen. Jättekul att få delta och för Annas del var det med blommor till ett stort påskägg. 

           

3-4 meter högt blev påskägget som sattes upp vid huvudgatan i Licata strax före påsk. 

Vi packade våra väskor och flög hem till våra närmaste i Göteborg, Stockholm och Varberg. Underbart att få träffa dem alla! Vi hann träffa vänner också men den mesta tiden ägnade vi åt att vara hos våra respektive barn och barnbarn. Det blev även barndop för Annas barnbarn Harald. Vi ordnade också ett uppskattat kalas för Claes mamma som fyllde 90 år.