Gibraltarsund

Gränserna mellan de olika områdena i södra Spanien är lite flytande och vad som hör till Costa de la Luz respektive Costa del Sol är inte lätt att få klarhet i. Lägger man till Gibraltarsund blir det ännu  svårare. Vi valde att utgå från vilket hav vi seglade på och ansåg oss gå in i Gibraltarsund vid Tarifa. Där känns det som att man lämnar Atlanten. Därefter seglade vi i Gibraltarsund fram till Gibraltar, där Medelhavet och Costa del Sol börjar. 

Torsdag 21 september 2023 lämnade vi Barbate, på Costa de la Luz, och seglade via Tarifa in i Gibraltarsund till Gibraltar. Vi valde att lägga oss på den spanska sidan, i en marina som ligger i staden La Línea de la Concepción. Därifrån är det en kort promenad över flygplatsens landningsbana in till  Gibraltar. 

Bay of Gibraltar

Puerto Alcaidesa Marina i La Línea de la Concepción är bra, billigare än inne i Gibraltar och med fina faciliteter. Staden däremot imponerade inte på oss, vi gick runt en del i stadskärnan utan att hitta någon direkt charm någonstans. Men vid vår pontonbrygga träffade vi en massa trevliga seglare som var på väg in i Medelhavet. Det är alltid lika trevligt att umgås och byta erfarenheter med andra seglare. 

På väg i Gibraltarsund med de marockanska Rifbergen om styrbord. Gibraltarklippan syns på långt avstånd och det blir fler och fler ankrade tankfartyg att väja för. 

Från vår plats i marinan hade vi fin utsikt mot Gibraltarklippan och på bilden bredvid syns marinan därifrån. I La Línea har man passande nog satt en segelbåt i metall som rondellutsmyckning. Marinakontoret med klippan i bakgrunden.

Vi blev kvar till 2 oktober i La Línea och hann med flera utflykter till Gibraltar. En dag åkte vi på rundtur med minibuss och fick värja oss för alla apor som hoppade på biltak och backspeglar. St Michael's Cave var en upplevelse med det fina ljud- och ljusspelet The Awakening som bland annat lyser upp en vacker droppstensformation som ser ut som en ängel.

Klippan är den norra av Herkules två stoder (pelare), The Pillars of Hercules, som representerar infarten till Medelhavet. Den södra pelaren är Jebel Musa, ett berg som är en del av Rifbergen i Marocko. Enligt grekisk mytologi krossade Herakles (som romarna kallade Herkules) bergen, som förenade Europa med Afrika, för att försena soluppgången i väster i samband med sitt tionde storverk. 

På väg in till Gibraltar passerar man flygplatsens landningsbana och Cradle of History-monumentet. Gibraltar stad är väldigt brittisk, med röda telefonhytter och brevlådor. En dag blev det fish and chips till middag. 

Utsikt mot väst över Gibraltarsund. St Michael's Cave är fascinerande att vandra i när ljusspelet lyser upp de fantastiska droppstensormationerna. Där finns även en konserthall med plats för 400 åskådare.

            

Utsikten är fantastisk högst upp från klippan, bokstavligt talat mitt bland molnen.

De flesta dagarna låg ett moln som en keps över klippan, med solsken runt omkring. 

Klippan har varit en strategisk plats sedan långt tillbaka. Efter den moriska tiden, från 700-talet fram till 1492, var Gibraltar (från arabiskans Tariqs berg) spanskt fram till 1704. Då anföll den brittiska amiralen Sir George Rooke staden och segrade över ett klent försvar på den spanska sidan. Vid flera tillfällen har Spanien sedan försökt att ta tillbaka territoriet utan framgång. 

Under de senaste åren har man haft folkomröstning bland Gibraltars befolkning, som till stor del är brittisk, och föga förvånande nått nästan total enighet om att behålla staden brittisk.

Claes fick äntligen besöka Gibraltar och hittade många intressanta utställningar i The Siege Tunnels.

Lite söta är de allt!

Efter en vecka i marinan gick vi ut och lade oss på ankringsplatsen. Vi fick en fin kväll i lugn och ro men nästa morgon gick inte motorn igång! Vi slet med olika alternativ och det slutade med att vi sjösatte dingen och bogserade oss själva tillbaka in i marinan, till stor förvåning från våra båtgrannar. Det var fredag förmiddag och Claes skyndade sig bort till varvet för att få hjälp. Efter ett litet tag dök en engelsk mekaniker upp och konstaterade att det var ett elektriskt fel, vår startmotor som vi trodde var helt slut var tydligen helt okej. Dessvärre visade det sig att verkstaden stängde tidigare just den fredagen eftersom de skulle fira en mångårig medarbetare som gick i pension. Det var bara att vackert vänta till måndag! Vi blev bjudna över till en av båtgrannarna och fick en trevlig kväll ändå. 

På måndag morgon kom engelsmannen tillbaka med sin spanska elektrikerkollega. Han konstaterade att felet var elektriskt och vi fick en bra input till vad som behövs göras i vinter. Så fort de hade lämnat båten kastade vi loss och styrde mot Estepona. Nu hade vi bara en dag på oss att ta oss till Fuengirola, dit våra gäster skulle komma nästa dag.

Nu seglar vi vidare förbi Europa Point Lighthouse och in i Medelhavet.