Costa del Sol

Äntligen i Medelhavet! Nu hade vi passerat The Pillars of Hercules och lämnat Gibraltarsund och Gibraltarklippan bakom oss. Förhoppningsvis även späckhuggarna. Det var i början av oktober men vindarna var varma och det enda som fattades var lite mer vind, gärna från rätt håll.

Marbella, Costa del Sol

Spaniens sydkust på Medelhavssidan brukar delas in i tre delar. Costa del Sol sträcker sig från strax öster om Gibraltar till Nerja, Costa Tropical är Granadaprovinsens kustområde och längst österut ligger Costa del Almería. 

Ingen vind - ingen segling! Vädret var soligt och havet krusade sig bara en aning. Vi ville komma fram till Estepona innan det blev mörkt så det blev motorgång. Våra gäster Maggan och Jacek var på väg ner från Göteborg och vi hade gjort upp om att de skulle ta taxi från Malaga till Fuengirola. 

Ankringen vid stranden i Estepona har inte fått så goda omdömen på Navily men det blåste ju inte. Det skulle visa sig att även om det inte blåste och inte gick några vågor, rullade båten ändå lite i mesta laget. Precis som det stod i Navily. Rulliga ankarvikar har vi ju stött på tidigare men det är verkligen ingenting vi uppskattar. Vi fick ändå tillräckligt med sömn och kunde fortsätta till Fuengirola nästa dag.

Gibraltarklippan försvinner vid horisonten. Soluppgång i Estepona och fortsatt motorgång utefter kusten.

Fuengirola blev vår första Medelhavshamn med tilläggning mot en stenpir. Nu var det  slut på de fina pontonbryggorna med fingrar att lägga till vid bredsides. Efter förseningar och bagage på avvägar kom äntligen Maggan och Jacek fram. Vi stannade ett par dagar extra i Fuengirola på grund av att deras väska fastnade på Malaga flygplats. Varken staden eller marinan imponerade på oss och när bagaget äntligen kom fram, kl.22.30 på kvällen och drygt 46 timmar försenat, valde vi att lämna Fuengirola så fort vi kunde nästa morgon.

Vi gick tillbaka till Estepona och lade oss i marinan, där vi trivdes mycket bättre. Efter några dagar seglade vi vidare till Marbella som vi också gillade. Maggan gillar att vara på stranden och gav högst betyg till den i Marbella, av de tre städerna. Vi åkte på en utflykt till Ronda också och fick bekanta oss med de vackra bergstrakterna ovanför kusten. Det blev en kanontrevlig tid med Maggan och Jacek ombord och så tomt när de reste hem igen. 

Skön gennakersegling från Fuengirola. Esteponas gamla stadsdel är mysig.

Blommor, visdomsord och vackra gator i Estepona. 

Puente Nuevo i Ronda invigdes år 1793 och är 98 meter hög. Hemingway inspirerades av ruggiga historier om vad som hänt där när han skrev For Whom the Bell Tolls och lät i boken fascister slängas ner i ravinen.

I den gamla delen av Ronda finns museum, katedral, trånga gränder och vacker utsikt.

De arabiska baden, Baños Árabes, ligger nere vid floden. Det var en svettig promenad nerför kullen dit och därefter en lika brant backe upp till den nya stadsdelen. Som tur var hittade vi en brunn att svalka oss vid.

Puente Veijo, som vi tog på vägen tillbaka över ravinen, är från 1600-talet men det är inte den äldsta bron i Ronda. Bilder från den nya delen av Ronda, med bland annat tjurfäktningsarenan.

Avenida del Mar med de fina Dáliskulpturerna och Plaza de la Alameda i Marbella.

Marbellas gamla stadsdel är mysig att gå runt och turista i. 

Så var det bara vi två igen. Vi stannade kvar i Marbella i ett par dagar och tog det lugnt förutom en cykeltur på 2,5 mil till Nueva Andalucía. Men den svenska mataffären där lockade och så fick vi ju se oss omkring.

Spaniens nationaldag i Marbella men var är firandet?! Strandhäng verkade vara det som lockade spanjorerna mest.

Vi fortsatte vår segling österut och tänkte ankra utanför Caleta de Vélez men det såg inte så lockande ut när vi kom fram så vi ropade upp marinan. Han som svarade kunde inte ett ord engelska men vi förstod att han ville ha in oss till väntbryggan. Därefter såg eller hörde vi ingenting från honom, trots påtryckningar. Vi låg kvar över natten och fortsatte till fin ankring i Motril nästa dag. 

Halvvägs till Motril passerade vi Nerja och lämnade alltså Costa del Sol. Nu var det inte långt kvar till vår vinterhamn i Almerimar!