Vinterhamn i Andalusien Del 2 Vårutflykter
Vi firade jul och nyår 2023 med familjen i Göteborg och blev kvar till slutet av januari. Under tiden hann vi med att hålla ett välbesökt föredrag i Kryssarklubbens regi på Svarta gaveln, Långedrag. Det var väldigt kallt och snö mest hela tiden vilket fått oss att revidera våra planer för 2024 års segling. Nästa hemresa blir när risken för snöskottning är minimal.
Innan vi flög tillbaka till Malaga insåg vi att en bussresa med allt bagage blev för obekvämt. Det var smidigare att hyra en bil och samtidigt passa på att göra några utflykter innan vårens arbetsläger skulle börja. Vi hade några platser kvar som vi gärna ville besöka och nu kunde vi i lugn och ro planera för det.
Andante hade klarat sig utmärkt utan oss, tack till Pertti med flera som höll ett öga på vår båt! Vi lämpade av vårt bagage i båten och bokade hotell och sightseeingturer. Vi gjorde först ett par utflykter nära Almerimar. Via hamnstaden Adra tog vi oss ut på vischan till Berja. Där kan man hämta gott, friskt källvatten från Sierra Nevada. Kranvattnet i Almerimar är det sämsta hittills under vår segling.
Källan i Berja
Nästa dag var det dags att åka upp i öknen i nordost. Där ligger MiniHollywood Oasys som vi hade blivit rekommenderade att besöka. Det visade sig vara en större upplevelse än vi trodde innan. Kul! Som vi skrev i vårt förra inlägg i bloggen, kom man på 1960-talet på att utnyttja att landskapet i Almeríaprovinsen påminner om den amerikanska Vilda Västern. Clintan & co skickades till Spanien och spagettivästern föddes. Statister som skulle föreställa mexikanare var ju onekligen lätt att få tag på i Spanien men man spelade även in spagettivästernfilmer i Italien och Nordafrika. Namnet kommer av att det var italienare, framförallt regissören Sergio Leone, som producerade och regisserade filmerna.
Vi fick se en påkostad park med gamla kulisser, filmmuseum och en show med sheriffer och banditer, som fångades in och hängdes. Dessutom, till vår stora förvåning, en ännu större djurpark i parken. En välskött sådan med djur i stora hägn.
Den välskötta djurparken är väl värd ett besök!
Så var det dags för en lite längre rundtur i Andalusien. Vi tog oss först till Guadix över Sierra Nevadas östra del Puerto de la Ragua, som ligger på 2 000 meters höjd. Snökäppar står nerkörda vid vägkanten som en påminnelse över att vädret inte alltid är lika vackert som när mandelträden blommar i februari.
Väldigt vacker bilväg med snöklädda berg i bakgrunden och blommande mandelträd framför Castell de Calahorra.
Guadix är en gammal stad som var betydelsefull under romartiden. Så sent som 2008 hittade man en romersk amfiteater i de centrala delarna av staden. Vi valde att koncentrera oss på det vi kommit till Guadix för att se, nämligen grottbostäderna.
Det är inte en ovanligt typ av boende i Spanien men just Guadix ca 2 000 bebodda grottor är bland de största grottdistrikten i världen. Vinter och sommar, dag som natt, är temperaturen 18-20 grader inne i grottan vilket är en lyx när det kan variera mellan 0-40 grader utomhus. På 1400-talet, när de katolska monarkerna återerövrade Spanien, tog de utdrivna morerna sin tillflykt i grottorna, uthuggna ur de mjuka lerkullarna. Senare kom det att bli bostäder för den fattiga befolkningen, däribland många romer. Idag har området fått ett uppsving och det finns bland annat grotthotell och grottmuseum. Runt 3 000 personer bor permanent i Guadix grottor.
Vi parkerade bilen vid katedralen och tog en rundtur ut till Cuevas de Guadix. De vita skorstenarna och entréerna är allt som syns från utsidan. Inne i grottorna finns vitkalkade väggar och de moderna bekvämligheter som vi är vana vid nuförtiden.
Mitt bland de trånga gatorna i gamla stan ligger Catedral de la Encarnatión de Guadix.
Grottbostad
Utsikt över kvarter i grottdistriktet.
Del av en grotta från 1500-talet.
Grottkyrka och en vacker brunn på kyrkans innergård.
Vi körde vidare till Granada, där vi hade bokat ett hotellrum nära katedralen. Eftersom vi var i Granada i höstas och besökte Alhambra, kunde vi koncentrera oss på allt annat som finns att se i staden.
Vi besökte den vackra katedralen och i samma kvarter ligger Capilla Real (kungliga kapellet), Isabella och Ferdinands gravkapell. Det var en magisk upplevelse för oss historienördar att få besöka kapellet och de katolska monarkernas krypta under sarkofagerna!
Överallt i Granada syns Alhambra på sin kulle över staden.
I Capilla Real är det förbjudet att fotografera så det fick bli exteriörbilder.
Katedralen i Granada är väldigt vacker. Den har en intressant konstruktion, tycker ingenjören Claes.
Vi hann också med en guidad rundtur till fots. Extra plus att det bara blev vi och guiden! Hon berättade om en typ av trädgårdar, cármenes, som är speciella för Granada och som under Nasrid-eran var vingårdar belägna utanför stadsmuren. Vi vandrade genom Albaicin, den moriska stadsdelen som nu räknas som Granadas gamla stan och som har många cármenes, via Sacromonte, de romska kvarteren med sina grottbostäder och flamencoshower till Mirador de San Nicolás. Där samlas varje kväll massor med människor för att se den vackra utsikten över solnedgången. Efter den flera timmar långa turen tog hon oss tillbaka ner till centrum genom souken. Det var en så intressant vandring!
Vi gick genom Albaicin, förbi Palacio de Los Córdovas och upp till Sacromonte. På torget står "zigenarkungen Chorrojumo", en känd figur i Granada på 1800-talet, staty.
Guiden visade oss till den belgiske konstnären Max Moreaus fina hus, testamenterat till Granada stad och med en vacker utsikt över Granada. Det är idag ett carmen-museum där man kan vandra runt i hans privata bostad och trädgård samt se en utställning med hans tavlor.
Solen går ner mellan ett par kyrkspiror medan linsmolnen kastar skuggor över staden.
På väg ner genom de vindlande gatorna passerade vi ett kloster som fortfarande är i drift, grundat av Santa Isabel la Real. Isabella var en väldigt driftig drottning men även mycket religiös.
De vackra stenläggningar ledde oss ner genom souken dit vi senare återvände för att dricka marockanskt te.
Efter två nätter i Granada körde vi vidare till Córdoba. Även där hade vi bokat rum för två nätter och vi hann med en längre tur runt staden innan den bokade rundturen dagen därpå.
Staden Córdoba har anor från flera hundra år före Kristus. Den var då en romersk koloni men erövrades senare av visigoterna och därefter morerna under 700-talet. Det moriska väldet inrättade kalifatet Córdoba och styrde hela Andalusien därifrån fram till år 1031 då det bildades små självstyrande taifas som i förlängningen ledde till politisk oenighet. Córdoba var den nästa största staden i Europa och hade ett världsledande universitet. År 1236 återtogs staden av de kristna erövrarna och är idag den tredje största staden i Andalusien, efter Sevilla och Málaga.
Färger överallt! De godaste tapasen hittills fick vi nere vid floden.
De medeltida bron Puente Romano över Guadalquivir är maffig. Den har använts för scener i bland annat Game of Thrones.
På andra sidan bron ligger Torre de Calahorra. Där finns ett levande museum om samexistensen mellan de judiska, kristna och muslimska kulturerna. Vi såg en intressant utställning av reproduktioner av kirurgiska instrument, bland annat för att operera grå starr. De uppfanns av den moriska kirurgen Albucasis på 900-talet. Tornet är från ungefär samma tid.
Kvarteren runt Mezqiutan och den vackra innergården.
Dagen för rundturen tog vi oss till Mezqiutans innergård. Guiden visade sig vara en väldigt kunnig doktorand i historia från universitetet i Córdoba. Han visade oss runt i hela den gamla delen av staden tills vi nästan inte kunde ta till oss något mer. Det vill inte säga lite om två historianördar!
Moskén i Córdoba var en av de största och mest praktfulla i världen och är inspirerad av den stora moskén i Bagdad. Det har funnits helgedomar på platsen i säkert tvåtusen år och när nya religösa byggnader rests har material från de tidigare återanvänts, precis som man har gjort på många andra ställen. Den gigantiska byggnaden är på över 22 000 kvadratmeter. Idag är den inte längre en moské men eftersom den vackra insidan finns kvar tillsammans med den katedral som byggts inuti byggnaden, kallas den för Mezquita-katedralen.
Det var verkligen en upplevelse att få se den fantastiska arkitekturen med de rödvit-randiga dubbla valvbågarna från insidan. En så häpnadsväckande plats att drottning Isabella förbjöd att den skulle rivas och strax efter hennes död började man därför bygga katedralen inne i moskén och kunde låta den vackra arkitekturen leva vidare. En vacker tanke att bevara det gamla, trots att det representerar ett annat styre och religion!
Så vackert! Katedralen och moskén går ihop på ett märkligt men vackert sätt.
Under golvet syns utgrävningar av delar av en helgedom som fanns på platsen innan morerna började bygga moskén.
Vi gick vidare ut i de judiska kvarteren och besökte bland annat den enda kvarvarande synagogan. Den är väldigt liten vilket kan ha att göra med att judarna var tvungna att bygga sina tempel mindre än den minsta kyrkan.
Rundvandringen avslutades i Alcázar de Los Reyes Cristianos de Córdoba. Palatset byggdes i Mudéjar stil på 1300-talet, det vill säga efter att de kristna övertagit staden, på en plats där fort legat sedan visigotisk tid. Under sista halvan av 1400-talet var det Isabella och Ferdinands primära residens och det var där de startade den spanska inkvisitionen, stred mot Nasridddynastin i Granada samt tog emot Christofer Columbus, som sökte stöd bland kungahuset i Europa för att finna sjövägen till Indien västerifrån. Sex år senare, år 1492 när Granada var erövrat, fick han den hjälpen och avseglade mot det som, på grund av hans feltolkning, idag kallas Västindien. Den spanska inkvisitionen däremot fortskred i ytterligare trehundra år.
Maimonides var en judisk läkare och filosof, en av de främsta inom judisk tradition. Han föddes i Córdoba på 1100-talet men tvingades i unga år på flykt tillsammans med sin familj. Hans staty i de judiska kvarteren är välbesökt.
Ett av Córdobas vackra torg med apelsinträd.
Den judiska synagogans vackra väggutsmyckningar finns kvar men annars är det mest ruiner.
Alcázar de Los Reyes Cristianos de Córdoba
Vid palatset finns trädgårdar med vackra alléer, dammar och fontäner.
Statyn föreställer Christofer Columbus första möte med Isabella och Ferdinand runt år 1486.
Nu var det dags för oss att ta oss tillbaka till Malaga och lämna tillbaka bilen. Det var strejk bland Spaniens bönder som protesterade mot billig import av grönsaker från Nordafrika. Vi hade mött långa köer av traktorer på vägarna och var oroliga för att hinna fram i tid till uthyrningsfirman så vi valde den snabba betalvägen. Där såg vi inget av strejken, inte heller i Malaga, där de tidigare hade tippat gödsel inne i stan.
Vi tog bussen tillbaka till Almerimar och började förbereda oss för vårutrustningen av Andante.
Kommentarer
Skicka en kommentar