Malta 2025

Äntligen på väg! Strax efter fem på påskaftons morgon lämnade vi Licata tillsammans med Marta och Frederic på grannbåten Sea Wulf. Målet var Malta, cirka 60 sjömil söder om Licata. Sea Wulf var snabbast, ingen överraskning, och vid 18-tiden ankrade vi upp bredvid dem i Santa Maria bay på Cominos norra sida.

Santa Maria bay på Comino, vår första ankringsvik på Malta och för säsongen.

Malta är Europas sydligaste stat. Det är också en av de minsta, något mindre än Orust till ytan. Huvudstaden Valletta är minst i EU med bara runt 6 000 invånare. Men från udden där Valletta ligger sprider sig bebyggelsen ut över halva ön på den nordöstra sidan. Det är nästan svårt att se var städerna börjar och slutar.  

På de tre bebodda öarna bor drygt en halv miljon människor och det gör Malta till världens åttonde tätast bebyggda länder, vilket märks. Dessutom är det ett populärt turistmål. En viss trängsel får man alltså räkna med speciellt på halvön där Valletta ligger. På Comino, den lilla ön i sundet mellan Gozo och Malta dit tusentals turister tar sig varje dag för att bada i den blå lagunen, bor det bara två personer.

Det här var vårt första besök i landet Malta, så spännande! På Comino gick vi en promenad upp till det pyttelilla kapellet på ön. Därefter tog vi en dingetur med Sea Wulfs gummibåt runt ön och besökte den blå lagunen, där Tindra låg, och några grottor. Vi hann med en tur över sundet till Gozo och åt middag vid en food truck innan vi tog upp ankaret och fortsatte till Valletta.

Första intrycket av Malta var Comino med sitt lilla kapell, grottor och turkost vatten! Så vackert!

I Valletta-området finns många marinor men väldigt dåligt med ankringsvikar. Istället kan man försöka lägga sig vid bojfältet mellan Manoel Island och Sliema. I Navily-appen skriver många att det är underförstått att man får låna ett bojpar men att man kan bli bortkörd med kort varsel eftersom det är privata bojar. Oklara regler men vi testade. Klockan sju nästa morgon knackade en man på skrovet och meddelade vänligt att ägaren var på ingång. Vi hade redan bokat en plats i Creek Marina, Ta'Xbiex, och när vi ropade upp dem på VHFn fick vi plats direkt trots den tidiga timmen. 

Redo för sightseeing

Första veckan på Malta blev det mycket sightseeing. Vi låg fem nätter i marinan och hann träffa vänner och pyssla om båten. 

Stadsvandring i Valletta. På de översta bilderna syns pelarna som är det som idag är kvar av operan. Guiden håller upp en bild från innan den bombades under andra världskriget. Idag är den ombyggd till en utomhusscen.

Staden grundades av Jean de la Valette, som var stormästare i Malteserorden och den som ledde försvaret av Malta år 1565 mot det osmanska riket. 

Från Upper Barrakka Gardens har man en fin utsikt över hamnen. Varje dag skjuter man salut från våningen under utsiktsplatsen. 

Fort St Elmo längst ut på udden i Valletta 

Tritonfontänen vid ingången till Valletta och bilder från Malta Fireworks festival, som vi besökte vid två olika tillfällen.

Under veckan fick vi underbara nyheter från Sverige. Anna hade blivit farmor igen, till en liten flicka, Liv ❤️ Filip och Ellens dotter och Ebbas lillasyster. Så härligt att höra att allt gått bra! 

Johanniterordern är världens äldsta ännu existerande riddarorden. Den grundades i Jerusalem ca år 1099. Syftet är fortfarande att hjälpa bland annat utsatta sjuka, flyktingar och barn vid krig, naturkatastrofer och epidemier. 

Under drygt 250 år, från 1530, styrde Johanniterorderns stormästare på Malta, därav kommer att Malteserorden är det namn som används sedan dess. Idag vajar fortfarande flera olika flaggor:  landet  Maltas (vit och röd vertikalt), Malteserordens (som Danmark) och Vatikanstatens (vit och gul vertikalt). Det finns även den röda flaggan med ett stort, vitt malteserkors i mitten. Det är Maltas handelsflagga och det är den nationsflagga som alla malteser för på sina båtar. För oss övriga hissas landet Maltas flagga som gästflagga när vi besöker landet.

St. John's Co-Cathedral i Valletta. En samkatedral (Co-Cathedral) syftar på att den delar biskopssäte med en annan katedral i samma stift. Riddargravar med inläggningar i marmor täcker golvet.

Flaggorna vajade på halv stång vid vårt besök eftersom påven just hade gått bort.

St. John's Co-Cathedral är väldigt vacker. Där finns även en avdelning med Caravaggios verk, som målades när han var på ön. 

Grand Master's Palace i Valletta är verkligen värt ett besök. Vid sidan av officiella salar, som fortfarande används, är palatset ett gigantiskt museum med rustningar och vapen från flera århundraden. 

Grand Master's Palace byggdes av Malteserorden på 1570-talet.

Nästa dag tog vi bussen upp till Mdina med Marie och Björn på Nenne. Det är en medeltida stad som var Maltas huvudstad innan Malteserorden kom till ön. Idag är staden ihopväxt med Rabat, som är betydligt större. 

Mdina med sina trånga gränder

Katedralen och tillhörande museum i Mdina

Det finns mycket att se i Mdina och Rabat, bland annat katakomber, skyddsrum från andra världskriget och grottkapell.

Tid för lite avkoppling

Nästa dag lämnade vi Valletta och gick söderut till ankringen vid Il-Hofra. Den andra natten blev lite väl rullig så vi bestämde oss för att segla tillbaka till Valletta och testa bojfältet vid Sliema igen. 

Från storstan till lugn ankarvik

 

Det blev en händelserik dag vid bojfältet! Vi träffade Dee och Kevin, som seglade över Atlanten samtidigt som vi som crew på en katamaran, och spenderade kvällen i sittbrunnen på deras båt Ula. Alltid trevligt att återknyta kontakten med seglare som man träffat på andra platser. Nästa dag, när vi skulle lämna bojfältet, fick vi problem med en lina som trasslat in sig i vår propeller. Det blev sommarens första bad för Claes, om än i våtdräkt.

Dags att ta sig till nästa ankarvik. Den här gången gick vi till Dwejra Bay på Gozos västkust. 

Dwejra Bay är en populär ankring som ligger väldigt skyddat med höga klippor och bara en smal infart. Nu var det även dags för Annas första dopp.

Från ankringen kan man med dingen ta sig en kort bit längs med kusten in genom en 60 meter lång tunnel i klippan till The Inland Sea, Il-Qawra, som är en liten saltvattenslagun. Där finns flera dykuthyrningarsställen specialiserade på den unika dykmiljön i området. Om man tar sig upp på klipporna har man en fantastisk utsikt över havet och Dwejra Bay.

Il-Qawra är inte stort och för att hitta infarten tog vi sikte på en turistbåt. På den sista bilden syns Andante på ankringen.

Dags för lite båtjobb

Malta är fantastiskt fint men vi hade en tid att passa i Kroatien och behövde ta oss vidare. Dessvärre upptäckte vi att vårt ankarspel inte fungerade så bra. Vi gick tillbaka till Valletta och fick en plats vid kajen till ett varv, MMH Vessel Care, där Sea Wulf stod på land. Marta och Frederic fixade båten inför försäljning och hjälpte oss med nödvändiga kontakter. 

Nu visade det sig att om man ska ha problem med båten så är Malta rätta platsen för det. Det tog bara en dag att få tag i ett nytt ankarspel från en av de många båttillbehörsbutikerna.

Vi fick bytt ankarspelet på egen hand och en knapp vecka senare ankrade vi i Rinella Bay, Valletta-områdets enda centrala ankring. Eftersom Malta Fireworks festival nu var över, gick det att använda ankringen igen. Den hade varit avstängd och använts för förankring av fyrverkeripråmarna. Sea Wulf var också klara på varvet och vi fick ett par dagar tillsammans på ankringen.

Andante var långt ifrån den största båten på varvet! Med "gemensamma" krafter fick vi till slut monterat vårt nya ankarspel. 

Vi avslutade våra tre veckor på Malta tillsammans med Marta och Frederic på Sea Wulf, precis som vi började. En tur in till Birgus vackra kvarter hann Marta och Anna med innan det var dags att segla vidare.

I nästa avsnitt av bloggen fortsätter färden mot Kroatien.